måndag 5 februari 2007

Vågen

Den väg vi alla viktväktare ska vandra till vågen är för många en golgatavandring.
I kön till vågen ser jag alla möjliga ansiktsuttryck: missnöje, aggressivitet, uppgivenhet, ledsnad, rädsla, trots, sorg - men även förväntan och stolthet naturligtvis.
Vågen i sig laddas med symbolvärde. Ibland känns det som om människor istället för att ta steget upp på ett ganska okomplicerat stycke teknisk materia - ett hjälpmedel - kliver upp på stupstocken mot en säker död.
Vissa drar djupt efter andan. Andra lyfter försiktigt i bävan sin kropp de åtta centimeterarna från golvet. Åter andra tvekar som en häst inför ett för högt hinder, trampar lite, undrar hur de ska angripa problemet, frågar kanske hur det är bäst att stå, innan de till slut tar språnget till den oundvikliga sanningen.
Kanske är vågens besked förvånande för en och annan, men de allra flesta vet mycket väl varför vågen visar som den gör. De flesta uppriktigt förvånade har gått ner mycket mer än de trodde.
Många jämför med sin våg där hemma. Det är verkligen ett dödfött projekt. För det första är hemmavågar inte exakta. För det andra lönar det sig inte att jämföra vågar. För det tredje väger man sig under olika förhållanden. Det säger sig självt att man väger mindre naken på morgonen än påklädd på kvällen efter att ha ätit och druckit hela dagen.
Det finns de som är slav under sina vågar. De väger sig inte bara en gång i veckan eller ens om dagen, utan flera och gläder sig när de gått ner i vikt efter att ha varit på toaletten....
- Kasta vågen! har jag fått uppmana flera vågberoende.
Mer än en medlem har lämnat sin personvåg i deposition medan de gått ner i vikt.
Det är mycket, mycket mänskligt att vilja se resultat direkt när man anstränger sig, men det funkar tyvärr inte så. Dagsresultatet variererar med hormoner, om magen skött sig, vad man ätit, vad man har på sig, hur dags man väger sig - det är helt enkelt inte intressant, annat än som ritual som kan hjälpa eller stjälpa.
Till syvende och sist är det tendensen som är väsentlig - inte dagsformen. Man får titta på snittminskningen över fyra-fem veckor för att få ett rättvisande resultat.
Vem har tålamod att vänta sååååå länge?
Nå, nåt kunde du hitta på att samla tankarna kring när du var gravid i väntan på förlossningen. Eller medan du otåligt väntade på nya versionen av Windows. Eller femte HarryPotter-boken.
Fokusera nu på hur underbart det kommer att bli när du kan sätta händerna i sidan utan att känna valkar. Tänk på vilka fina kläder du kan köpa när du nått din önskevikt. Måla upp en bild på hur du dansar över en sommaräng, springer i trappor, simmar i havet och kliver upp på klipporna utan att direkt dyka ner i din badrock för att skyla dig, älskar med sin käresta utan att drabbas av andnöd... Det finns mycket som blir roligare och lättare i vår!
Välkommen till vågen!

Inga kommentarer: