Till Spanien

Jag har aldrig varit i Spanien. Spansk mat är jag heller inte så bekant med, så det var spännande att åka till Spanien ikväll.
Kvällens värdpar är såna där smalisar som inte behöver ägna sig åt att räkna olja i millilitrar. Det kunde alltså bli oceaner. Lite orolig var jag.
Hur hade jag förberett mig? Genom vanliga frukosten och magra Powerstartkorvgrytan till lunch, två mellanmål och extra nödfrukt. Och genom att be Stockholmarn påminna mig om varannan vatten.
För maten hade jag inte behövt oroa mig: en härlig fisksoppa med marulk, färska musslor och räkor och hembakt bröd i lergryta därtill.
Sen kom ostarna - som Stockholmarn köpt och tagit med som förning. Aj, där föll jag. Rouqefort, Morbier och en fantastisk hårdost gjord på getmjölk. Så underbart gott. Jag tror vi alla fyra enades om att ost och vin, det måste man ha med sig till den där öde ön ni vet, som man bara får ha med sig en bok, en människa och tre livsmedel till. Som tredje livsmedel väljer jag förstås tomater. Stockholmarn sa bröd, så jag tror jag väljer att ta med honom till min ö så blir livet fullkomligt. (Att han kanske hellre tar med sig Torbjörn Tännsjö tar jag ingen hänsyn till.)
Ok, jag åt ost, men jag njöt verkligen och proppade inte i mig. Det får bli en rejäl promenad i morgon och tillbaka i rätt hjulspår direkt.
Goda vänner, god mat, gott vin och gemyt - kan man begära mer av livet?