Sova bör man annars dör man

Sjömanslivet är hårt.

När jag kommit i land och hem till bingen sov jag som ett stengolv tolv timmar i sträck. Sen har jag gått som i en dimma i två dagar, men nu börjar jag bli som folk igen.

Men det var inte baren som gjorde det och inte var det taxfreen heller och jättegod mat fanns i mässen och frukt i mängder. Jag har väl aldrig sett så mycket frukt! Och det gungade inte ens.

Alla var jättesnälla, och jag fick hjälp att hitta till och från hytten och mässen och konferensrummet där jag skulle träffa dem i personalen som vill gå ner i vikt. Taxfreen hittade jag på egen hand, men barerna har jag lyckligtvis inte snitslat mig fram till ännu. (Sen ryktas det om att det finns både fika och nattamat i mässen, men jag tror inte jag hörde det.)

Det gick alldeles utmärkt att följa kostprogrammet ombord. Jag lärde mig av kapten och styrman och kryssade som de gör mellan kobbar och skär mellan smaskiga kakor och potatisgratäng och hittade i hamn: till salladsbuffén - mums!

Problemet var sömnen.

När jag skulle lägga mig efter anspänningen och den stressiga dagen gick det inte att släcka. Jag tryckte på alla knappar som fanns, men det envetna lysröret över hatthyllan sken som en fyrbåk.

Det hade säkert med säkerheten att göra, tänkte jag, och resten av natten tillbringade jag i fotänden av sängen med kudde över huvudet och täcket därtill och tankarna på Estonia och räddningsflottar och höga vågor. Och på att om jag kom levande ur det här måste jag köpa ögonmask och draperier och vikskärmar till nästa vända.

Dessutom hade jag ju inte fattat det här med tiden.

Jag har problem med klockan i vanliga fall. Analogt och digitalt och ferbålt fervillande. Nu tillkom finsk tid. Eller det gjorde det inte alls, men det trodde jag, så jag ställde mobilen en timme för tidigt.

Morgnar är inte min starka sida, om man säger så.

Nå slutet gott, allting gott: Massor av trevliga människor med fina ränder på jackorna. (Såna vill jag också ha.) Hemsk musik (men det visste jag ju redan). Whiplashen gillade inte att jag köpte full ranson, men det gör förhoppningsvis gästerna som kommer imorrn. Nästa tur vet jag hur man gör med det mesta.

En bra sak med att handla i taxfreen: Snälla M berättade att knappen till lysröret sitter på panelen alldeles bredvid huvudkudden...