tisdag 3 april 2007

Pust!

Äntligen dyker jag upp som en annan tysk med ett verb i munnen på andra sidan Atlanten, eller hur det nu var Mark Twain beskrev det tyska språkets beskaffenhet.
Atlantsimningen, det vill säga den värsta stressen med att granska språket i kommunala årsredovisningar och samtidigt sköta alla andra åtaganden, är förhoppningsvis över för det här året.
Sen sist har den nya gruppen i Alunda öppnat (första veckan gick medlemmarna ner över tjugo kilo!). Österby och Tierp försöker övertrumfa varandra i att gå ner mest och lade sig för tredje veckan i rad på exakt samma siffra. I onsdags var den minus 9 hg. Det är nåt visst med nordupplänningar!
Företagsgruppen har hunnit träffas tre gånger och kilona rasar även där. En medlem sa:
- Jag som inte ätit frukt på tjugo år; nu ser jag fruktskålar överallt!
För en vecka sen var jag med i juryn till regionfinalen i Årets viktväktare. Starka historier och spännande människor gjorde det svårt att välja, men juryn enades och det blev en medelpadstös och en stockholmsgrabb som får representera vår del av världen i riksfinalen.
Till yttermeravisso har konsulenten varit på sin första utlandsresa på sju år: stockholmarn och jag for till Tallinn på femtioårskalas. Många timmars promenerande blev det för att kompensera för alla goda kalorier som liksom bara hoppade in i munnen och si på ---, vågen visade samma som innan vi for.
Det som får stryka på foten ibland när man har för mycket att göra är bloggskrivande. Inte som förr, när det som fick stå tillbaka var att äta vettigt och att röra på sig.


Det tar tid att få in den sanningen i skallen: att det som gör att man faktiskt orkar och hinner är att man prioriterar näringsriktiga måltider, rörelse och sömn.


Jag har precis börjat läsa en bok som jag aldrig skulle ha öppnat innan jag blev ViktVäktare: Atlantroddarens friskvårdsbok. De som går på mina möten vet att jag inte är någon renlevnadsmänniska och sportfantast direkt. Friskvård är egentligen ett alldeles för präktigt ord för att jag skulle orka bry mig, usch nej, hellre en engelsk deckare och en kopp te med tillbehör....
Det första kapitlet handlar om hur vi mår på arbetet. Sen jobbar sig författaren igenom varje område i livet där man kan göra förbättringar för att se till att man själv och ens omgivning mår bra. Det ska bli spännande att ta ett kapitel i taget och försöka göra de små förändringar jag tycker kan vara till nytta. Ikväll ska jag tala om tre saker för mig själv som jag gjort bra på jobbet idag. Bra ritual för mig, som aldrig blir nöjd.
Simma lugnt!

Inga kommentarer: