onsdag 28 februari 2007

Anstormning

Idag är jag matt. Tapetserade Örbyhus och Tierp med affischer och sprang runt och la ut flygblad, sen tog jag emot elva nya i Tierp och åtta i Österbybruk. Beach 2007 är i sikte och många bestämmer sig NU!
Oj, vad jag önskar att alla vill fullfölja! Tänk vad roligt att visa att man kan och klarar av det.
Alla har potentialen att fixa det. Ett steg i taget och sen ytterligare ett och sen är man där. Sen är man faktiskt där. Och det är man värd att vara, för det finns inget svårare än att för alltid ändra sina ingrodda ovanor och beteenden. Men det går.
Och de som ger sig den på att lyckas, trots att det är motigt ibland - dem lyser det om. Då handlar det inte primärt om yta och att man blivit smal och vacker igen, utan att man klarat av något man föresatt sig.
Dessa lysande människor - det är så roligt och inspirerande att se dem. Kom och kolla själv får du se!
Resultatet i veckans match mellan Tierp och Österby...... lika!
8 hg minus vardera i snitt.
Konsulenten då?
Blä: plus 1 hg, lika bra att lägga av med en gång.
Nä, jag bara skojade. Nya tag!

tisdag 27 februari 2007

Viktigare än vikten

Sorgens dag i Norduppland. När jag skjutsar första ungen till sjubussen vet jag ännu inget. När den andra ska åka elvabussen har jag övervägt att låta honom skolka, förmanat honom att använda säkerhetsbältet - om det finns nåt - att inte sitta ytterst, att, att att ..... åka försiktigt! Vad hjälper det om olyckan är framme.
Vad jag alltid försöker är att aldrig skiljas som ovänner. Att förvissa mig om varje dag att mina barn vet att jag älskar dem.
Idag är en dag som alla andra. Man ska arbeta, äta, röra på sig, handla mat, prata med människor. Medan vi äter enligt den planerade matsedeln pratar vi om det man inte kan planera. Idag pratar vi om det oförutsedda. Idag är vi måna om att sitta tillsammans i skenet från stearinljus.
För många är idag en dag man helst vill glömma, men aldrig glömmer.

måndag 26 februari 2007

Vanlig mat

Vad är det för skillnad på bantningsmat och vanlig mat?
Bantningsmat är mager, tråkig, enahanda, små portioner på gränsen till svältransoner. I begreppet bantning ingår att det är en exceptionell åtgärd som man tar till för att gå ner i vikt. Sen gör man som vanligt igen och blir tjock igen.
Vad är det för skillnad på viktväktarmat och vanlig mat?
Viktväktarmat är fattig på fett och socker, rik på grönsaker, variation, färg och smak - och dessutom rikligt tilltagen, så att man aldrig behöver vara hungrig.
Viktväktarmat är vanlig mat - för mig och för tiotusentals andra svenskar och kan bli det för dig, om du är beredd att ändra några av dina hälsovådligaste vanor.
Du behöver inte släpa hem några pulver, inte späka dig. Vad du behöver göra är att skaffa en viktväktarkokbok eller bli medlem på nätet och få alla recepten där. När du lärt dig tänka annorlunda när du köper hem och tillreder dina mat, då har du lärt dig att göra viktväktarmaten till din vanliga mat. Då kan du börja experimentera och härja runt i köket med alla dina gamla recept, på ett nytt sundare vis.
Att banta är skadligt - att äta hälsosamt är sunt.

söndag 25 februari 2007

Amning, vit månad och allt annat man inte går ner i vikt av

Kom-pen-sa-tion.
Naturen strävar efter jämvikt och harmoni. Så funkar tydligen männsikan också, omedvetet, åtminstone vad det gäller mat och vikt. Och då menar jag inte att kroppen autoamtiskt kompenserar, utan att hjärnan ser till att vi gör det.
Inte bara undertecknad trodde det var helt ok att äta för tre under gravidteterna. Det hade man ju hört, att bara man ammade länge efteråt skulle kilona rasa.
Ha!
Prinsessan ammade jag tills hon i resonerande tonfall kom fram till att hon nog inte vill dia längre. Då var hon tre och ett halvt och jag fetare än någonsin.
Vita månader har jag haft förut, och varje gång lyckas jag inbilla mig att det kommer att innebära att jag går ner i vikt.
Ha! igen.
Den här gången har jag inte kompensatoriskt ätit en massa extra godsaker, med undantag för två bitar cheesecake och en himla massa kaksmulor en lördag på grund av vinabstinens. Men det är ok på en hel månad. Nej, nej. vet ni vad jag gjorde för att hålla balansen och med alla medel undvika att gå ner i vikt?
Jag slutade motionera. Jepp.
Andra gånger har jag motionerat flitigt och kompenserat med väldigt mycket mer points än jag gjort av med.
Strävan efter harmoni och balans, det är vackert och liksom upphöjt på nåt vis, men det enda som är upphöjt på mig är magen och valkarna i midjan. Dem är jag rädd om, vill jag lova.
Nu är den vita månaden snart slut och jag ska börja röra på mig igen, och dricka vin. Dessutom ska jag tänka ut något sätt att lirka med den lilla, listiga maskrosunge som dväljs i ett dolt skrymsle i min själ.
- Balans och harmoni är underbart, lilla vän, ska jag viska, men vi ska ner ett par kilo först innan balans blir vår ledstjärna igen. Jag ska ta hand om dig, om du låter bli att se till att jag kompenserar allt det nyttiga jag gör med något onyttigt. Pliiiiiiis!

lördag 24 februari 2007

Kokosparfaît

Fjärde helgen utan vin avklarad. Baggis.
Middag i går med goda vänner i Smedsbol. Superb mat och det var säkert vinet också, men maten var så underbar att jag inte ens saknade vinet - och det var ändå fredag!
Till förrätt pilgrimsmusslor med färsk koriander, apelsin och chili - iskylt och spännande. Huvudrätt: den möraste älg jag satt tänderna i, med rotsaker, svamp och lök, frusna lingon samt potatis- och rotsaksgratäng. Ljuvligt. Sen efterrätten. Jiiiiiiisus: kokosparfaît. Här kom pointsen och gott folk: det var värt varenda en.
Hur ska jag beskriva den? Jo: att som nybliven ängel uppi himmelen äta moln till harpomusik.
Den tonen vill jag har kvar i öronen, den sensationen i munnen och därför fick stockholmarn gå ensam uppå surströmmingskalas hos Apotekarn ikväll. Även om de försökte locka med surströmmingsspadsparfaît.
Det är skillnad på points och points. Halleluja.

torsdag 22 februari 2007

Alundalej

Vojne, vojne, Det verkar som jag låtit mig övertalas att öppna en klass i Alunda.
Vad vet jag om Alunda? Komplett intet.
Jo, folks morfäder och mormödrar bodde där när jag var liten och det lät som ett magiskt ställe:
- Vi ska åka till mormor och morfar i Aaaaalunda.
Sen vet jag att det finns ett fint gjuteri där, en ramverkstad, en livaktig kyrka och minst en jämrans driftig hårfrisörska. Det är nämligen denna dam som övertalat mig. På kuppen får hon bli kassör och ta hand om klassen varannan vecka.
Men kan Alunda vara lika glamoröst som Tierp? Eller lika fullt i sjutton som Österby?
Och hur ska det gå med tre lojaliteter?
Pass upp alla tierpare och österbybor, nu kommer en utmanare!

onsdag 21 februari 2007

Spänningen är oliiiidlig

Två personer har mystiskt försvunnit i Österbybruk, utan att någon saknar dem.
De sågs senast vid årsskiftet och var klädda i tätt åtsmitande kläder. Upplysningar om de försvunna lämnas inte. Man hoppas nämligen att de inte kommer tillbaka.
I Tierp har en halv person försvunnit på bara fem veckor.
Befolkningsminskningen i Norduppland oroar inte. Så här säger folkhälsominister Ruth Pigg:
- Från centralt håll hyser vi tillförsikt. Forskningen visar nämligen att starka, friska människor som dittills skymts, träder fram när befolkningen minskar. Barnafödandet ökar, liksom entreprenörsandan. Det är precis vad Norduppland och faktiskt hela Sverige behöver.
Tierp vecka 8: minus 1,3 kg.
Österbybruk: minus 9 hg.
Konsulenten: minus 4 hg.
Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii....